En vegan får inte i sig protein. Och särskilt inte kalcium. Låter det bekant? De finska näringsrekommendationerna favoriserar kött och mjölk, även om det verkligen inte borde vara så.
Enligt de officiella finska näringsrekommendationerna ingår grönsaker, bär, frukter, baljväxter och fullkornsspannmål samt vegetabiliska oljor, frön och nötter i en bra och hälsofrämjande kost. Det här känner alla till. Än de livsmedel som statens näringsdelegation rekommenderar – fisk, mjölk och fjäderfäkött – är de också nödvändiga för en hälsosam kost?
Inte enligt Johanna Kaipiainen, legitimerad näringsterapeut.
”Sist och slutligen handlar rekommendationerna mer om politik än om vetenskap. Om det vore vetenskapen som avgjorde, skulle man i första hand rekommendera en vegetarisk kost, inte blandkost.
Näringsrekommendationerna beaktar finländarnas matkultur och vanor. Man har försökt lyfta fram bekanta livsmedel.
”Kanske är det också en orsak till att baljväxterna har åsidosatts så i rekommendationerna. I många andra länder är vegetabiliska alternativ likvärdiga med eller ges rentav företräde framför motsvarande animaliska livsmedel.”
Mjölklandet Finland
Till stöd för de finska näringsrekommendationerna används en kostpyramid, vars bas utgörs av grönsaker och frukter som ger vitaminer, fibrer och andra hälsosamma ämnen. Man bör äta minst ett halvt kilo grönsaker om dagen.
På följande plan finns fullkornsprodukter och potatis samt gröt, bröd och müsli. Från spannmål och potatis får man bra, fiberrika kolhydrater som är viktiga energikällor. De ger också särskilt B-vitaminer, mineraler och protein.
Man behöver inte dricka mjölk får att få i sig den typ av näringsämnen som finns i mjölk.
På kostpyramidens tredje plan stöter veganen på ett mjölkhinder. Kategorin inkluderar förvisso vegetabiliska fetter, nötter och frön, men också fettsnåla mjölkprodukter. Mjölk anses vara en viktig källa till protein, kalcium, jod och D-vitamin. Enligt Kaipiainen finns det visserligen mineraler och vitaminer i mjölk, men också hårt fett och kolesterol.
”Man behöver inte dricka mjölk får att få i sig den typ av näringsämnen som finns i mjölk. Allt går att få från hälsosammare alternativ, såsom soja-, havre-, ris- och mandelmjölk och produkter baserade på dessa. Samma näringsämnen som finns i mjölk har tillsatts i dem. Exempelvis har de lika mycket kalcium som komjölken har.”
Dessutom får man lätt i sig kalcium också ur olika vegetabiliska livsmedel, såsom bladgrönsaker, nötter och bönor.
Enligt Kaipiainen är den finska mejeriindustrin orsaken till att mjölk prackas på oss. Hon ser också ett stort problem med att statens näringsdelegation lyder under jord- och skogsbruksministeriet.
”Också på näringsdelegationens webbplats konstateras att nutritionspolitiken är ett led i lantbrukspolitiken. Delegationen borde logiskt sett ordna under social- och hälsoministeriet och inte under jord- och skogsbruksministeriet.”
I diskussioner om mjölk överskuggar kalciumet ofta jod. I Finland tillför man jod till djurfoder eftersom jordmånen i Finland är jodfattig. Utöver jodberikat salt är alltså också komjölk en betydande källa till jod för dem som dricker mjölk. Det är därför bra för veganer att försäkra sig om någon annan jodkälla, till exempel näringstillskott med jod.
I fråga om fetter behöver veganer inte bekymra sig särdeles. Till skillnad från dem som äter blandkost får veganer inte vanligtvis i sig alltför mycket hårda fetter. Det är ändå bra att vara uppmärksam på att få i sig tillräckligt med omega-3-fettsyror. Rybsolja är ett bra alternativ för den dagliga matlagningen. Man bör komma ihåg att kokosfett nästan uteslutande består av saturerat, hårt fett.
Baljväxters värde som proteinkälla underskattas
På de högre nivåerna i kostpyramiden inkluderas fortfarande fisk och fågel, kött och ägg. De kopplas i första hand till protein, men man behöver verkligen inte äta djur får att få i sig protein. Till exempel är linser, ärter, tofu, fullkornsspannmål, nötter och frön utmärkta proteinkällor.
”Forskningen visar obestridligen att köttätande bäddar för välfärdssjukdomar och ett kortare liv.”
I baljväxter finns det exempelvis gott om folat och fiber, som man ofta får i sig för lite av i en blandkost. Finländarna får i genomsnitt i sig mindre än den rekommenderade mängden.
”Varför är då inte baljväxter den huvudsakliga proteinkällan i de officiella rekommendationerna, utan i stället favoriseras det mest oetiska av alla köttslag, fågel? I näringsrekommendationerna har baljväxterna till råga på allt placerats bland grönsakerna, vilket tyder på att man inte förstår eller vill förstå deras värde som alternativ till kött.”
Det enda födoämne som inte alls finns i vegetabiliska livsmedel är vitamin B12. Därför måste veganer själva se till att få i sig vitaminet.
Näringsdelegationen rekommenderar fisk på grund av D-vitamin, som fås från fet fisk. Den huvudsakliga källan till vitaminet är ändå solen. I Finland behöver alla D-vitamintillskott vintertid, oberoende av vilken kost man äter. Det är svårt att få i sig tillräckligt med D-vitamin via kosten, eftersom vitaminet i vegetabiliska livsmedel enbart förekommer i vissa skogssvampar samt tillsatt i margarin och växtmjölk.
Illustration: Sanni Airaksinen.
Översättning: Be Nordling.
Vill du få Animalia-tidningen hem?
Artikeln publicerades ursprungligen i Animalia-tidningen 3/2015. Du kan beställa den genom att bli medlem i Animalia här (på finska, länken öppnas i en ny flik).
