Norges förbud mot pälsfarmning är en stor seger för djuren

Hannele Ahponen

Norska stortinget antog i juni 2019 en lag som förbjuder pälsdjursuppfödning. Enligt lagen får inga nya pälsfarmer startas och befintliga farmer ska stängas senast i februari 2025. Beslutet antogs med en tydlig majoritet med rösterna 101–68.

”Det var ett anmärkningsvärt beslut i och med att det fattades på etiska grunder och baseras på undersökningar som gjorts om djurens välbefinnande. Dessutom förenklas processen för såväl farmare som djur genom de ersättningar till farmarna som skrivits in i lagen”, säger Siri Martinsen, ordförande för den norska djurrättsorganisationen Noah.

Det finns cirka 170 räv- och minkfarmer i Norge. Sammanlagt föds omkring en miljon djur upp på de här farmerna varje år. Även om det låter som ett stort antal djur, har pälsfarmningen i Norge länge varit nästan betydelselös ekonomiskt sett. Många farmer har under de senaste åren lagt ned verksamheten på grund av den dåliga lönsamheten.

Långsiktigt kampanjarbete gav resultat

Djurrättsorganisationer har arbetat för förbudet länge och med mångsidiga medel.

”För att uppnå det här resultatet var det otroligt viktigt att saken regelbundet togs upp i medierna. Frågan vinklades också alltid ur lite olika perspektiv, exempelvis med hjälp av sociala medier, olika samarbetspartner och kändisar. På så sätt gjorde vi klart för beslutsfattarna att ett förbud mot pälsfarmning är något som folk fortfarande bryr sig om”, säger Martinsen.

De stora demonstrationerna som ordnades varje vinter med närmare 10 000 deltagare, visade att nästan 80 procent av medborgarna understöder ett förbud och har varit verktyg för att kommunicera budskapet till beslutsfattarna. Dessutom ombads beslutsfattarna göra sina egna löften om ett förbud synliga, så att de kan åberopas senare.

En annan viktig faktor enligt Martinsen är samarbete med olika, ibland oväntade, parter.

”Det starka stödet från forskarsamfundet har varit otroligt viktigt. På så sätt fick kampanjarbetet stöd av pålitlig information och de senaste forskningsrönen om djurs beteende och välbefinnande. Också Norges veterinärförbund har gett starkt stöd för arbetet. Vi har även samarbetat med modeindustrin och med flera norska kändisar, vilket gett vårt arbete synlighet och stöd.”

Även samarbete med naturskyddsorganisationer i frågor angående pälsfarmernas skadliga konsekvenser för miljö och natur har banat gemensam väg i frågan. Noah har dessutom samarbetat med kyrkan och därigenom lyft upp den genomgripande etiska problematiken.

”Å andra sidan har vi arbetat med alla politiska partier för att finna gemensam väg i riktning mot ett förbud. Det viktiga är att vi också arbetar med dem som inte är till hundra procent eniga med oss. En viktig faktor för godkännandet av förbudet var visserligen att det i stortinget just nu inte finns något centerparti – precis som i Finland agerar norska Senterpartiet i hög grad språkrör för lantbruket. Då kunde det lilla vänsterpartiet ställa ett pälsfarmsförbud som villkor för att gå med i högerregeringen.

Mängder av demonstranter med skyltar.
De årliga demonstrationerna mot pälsfarm där 10 000 demonstranter protesterade mot pälsfarmningen hjälpte till att hålla frågan på dagordningen i de norska medierna.

Stort steg i riktning mot en värld utan pälsfarmning

Martinsen betraktar Norges pälsfarmsförbud som viktigt också för de andra nordiska länderna och som budskap till hela världen.

”Norge var ett av de första länderna att börja med pälsfarmning, och tillsammans med Finland var det Norge som också förde branschen till Kina. När ett land med den här bakgrunden förmår ändra riktning, är effekten avsevärd. Exempelvis förlorade det finska pälsföretaget Saga Furs en viktig partner. Jag hoppas verkligen att de andra nordiska länderna följer efter snart”, säger Martinsen.

Pälsförbud införs runt om i världen som en snöbollseffekt. Många stora, internationella modehus och klädmärken har under de senaste åren slopat pälsarna och många länder har, ett efter ett, förbjudit pälsdjursuppfödning. Inte ens i Kina blomstrar pälsmarknaden så som den gjort tidigare, eftersom de yngre generationerna vill ta efter västvärlden och agera etiskt i sina konsumtionsbeslut.

”För närvarande för vi kampanj mot ett förbud mot pälsimport, något som skulle utgöra ett anmärkningsvärt ställningstagande också internationellt. Även i Storbritannien diskuteras ett importförbud, och exempelvis i Indien har ett sådant förbud redan trätt i kraft. Flera partier i Norge stöder importförbudet, så jag är optimistisk i frågan”, säger Martinsen.

Översättning: Be Nordling.

Bilder: Ville-Tulkki / Mostphotos (bild av räv) & Martine Petra (bild från demonstration).

Vill du få Animalia-tidningen hem?

Artikeln publicerades ursprungligen i Animalia-tidningen 3/2019. Du kan beställa den genom att bli medlem i Animalia här (på finska).

Berätta för en vän:

Facebook
Twitter
LinkedIn
WhatsApp
Email
Telegram
Jaa artikkeli

Mer om: